tisdag 28 april 2015

Flyttnings jobb // Tulpaner

Nu är det några hektiska dagar framför oss. Ni som läser min blogg vet att vår yngsta son nu lämnar stan. Han flyttar alltså till Umeå, 22 mil från oss. Han har fått förflyttning inom sitt jobb. Dom ville absolut ha honom i Umeå...så varför inte ta chansen o prova ett nytt ställe och stad också. Man är bara ung en gång i livet.Visst är det jätte tråkigt, men han flyttar till sin storebror, och hans flickvän...som bor i samma stad. Dom ville bo närmare varandra, glad är vi för det...den fina syskonkärlek som dom har...det värmer i hjärtat. Då känns det faktiskt ok för oss. Vi kommer att ligga som en rem nu efter vägen för att hälsa på hos våra ungdomar....ofta:) Visst är det väl ändå superbra att dom bor i samma stad ändå. Det underlättar för oss:)
I morse tog jag cykeln med städ grejor i cykelkorgen.  Åkte upp till sonen och började hjälpa honom lite i lägenheten. Att torka ur alla köks skåp tar sin lilla tid. Här är bara början av min packning i dag. Glömde helt bort att fota:)). En suuuper glad och tacksam och trött son kom hem från jobbet. Han såg att packningen var gjord, och maten som var gjord och dukad till honom. Då värmer det i ett mamma hjärta när man hör glädjen och tacksamheten i rösten:)

Ikväll var jag och Kjell på en promenad. Jag fick se dom första tulpanerna som blommade för fullt:) Även här uppe i norr börjar det spricka för fullt:) Härliga vår !! :)

 Lite grått ser det ut annars runt dessa färgklickar. Men det spricker för fullt i träden runt omkring.

 Jag älskar verkligen tulpaner. Dom är dom finaste blommorna tycker jag. 

5 kommentarer:

Maggan och Ingemar sa...

Det tycks inte vara så långt efter oss som ni har fått vår också. Kul för killarna att bo i samma stad. Våra är utspridda, men om ca ett halvår flyttar en av dem hit med sin lilla familj. Hur går det på farmorsfronten?

Dessan sa...

Maggan: Jo det känns bra att dom har varandra nu när dom så gärna vill det:) Man önskar väl alltid att när det kommer barnbarn, att man kan bo nära...men vi får väl flytta dit sen:).Nej inget barnbarn har kommit ännu...tiden är ute o det har gått 2 v över nu. Men lillkillen kommer nog snart:) Kram

Lennart sa...

22 mil är ju inte värre än att det går att hälsa på ibland!
Dessutom kan ni ju bo i bobilen!

Kram

JoY sa...

Det förstår jag att han blev glad för, att ni hade fixat så mycket, det är kärlek.

Matts Torebring sa...

Du borde fått den vackra tulpanbuketten själv, för din hjälte insats. Kram

Skicka en kommentar