Cykelvurpa

Då har man fixat den första vurpan med cykeln!

Vi kom cyklandes efter en supergrusig cykelväg...

ut från ett hyreshus dånade en äldre kvinna

med sin bil...utan att se sig för.

Kjell tvärnitade...det gjorde jag också förståss.

Men med handbromsen. Jag cyklar alltid med handen

på handbromsen, och reflexen sa att det skulle smälla,

så jag nöp handbromsen och cykelhjulet la sig på tvären.

Och jag flög över cykelstyret.....

Jag har nog öm kropp av min whiplash skada, så det

är väl inte drömmen att flyga efter marken för mig.

Jag vet att jag blir fullkomligt mörbultad.

Som tur var så bor mina föräldrar i stan där det hände.

Så jag kunde ringa på dörren och få lite

omplåstring och en värktablett....

Tusen tack snälla mor och far för plåstren.

.

Vår yngsta son har cyklat omkull likadant som mej

på grus. Han klöv hela överläppen och var

tvungen på akuten för att sy. Han var bara 6 år då.

Jag klarade mig från att sy ialla fall. Få se hur

kroppen och knäna känner sig i morgon.

Just ikväll är det väl lite svullet och ont.

Men det kunde varit värre ändå.

Måste också få visa så vansinnigt söta örhängen

jag fick av Cecilia och Neo idag.

Hon vet att jag älskar änglar.

Tack snälla ni för dom fina änglarna.

Hoppas vi kan ses i veckan som kommer.

Nu ska jag gå och sätta mig i min sköna

fåtölj och vila min ömma kropp.

Ha det gott alla// D