Oj vad rädd man blir

(Här på bilden är mina 2 söta söner på väg på snowboardresa till Alperna)

 

Jag tycker att det är jätteroligt att mina barn åker o ser sig om i världen. Men jag är ändå ständigt orolig. Då får folk kalla mig hispig o vad dom vill...men dessa 2 söner, dom är mitt hjärta. Jag är så rädd om dom o vill inte att nåt ont ska hända dom. Nog vet jag att i normala fall vill väl inga föräldrar att det ska hända barnen nåt. Men jag har det bra, som har 2 pojkar som alltid hör av sig vart dom är...på ett eller annat sätt. Och det är jag jätteglad över. Om det går, och dom  har bra internet uppkoppling, så skypar vi naturligtvis. Det är den bästa uppfinningen som finns tycker jag. Men det har jag sagt tusen gånger förut:-).

(Här sitter söta sonen och flickvän i Holland bland tulpaner.)

 

Nu har då Christoffer o hans flickvän Jonna åkt till Japan, på en snowboardresa. Dom gillar vintersemestrar mest tror jag:-) Igår lördag fick jag höra att det varit en jordbävning....i just Japan. Oj vad jag blev rädd.!! Riktigt riktigt rädd. Jag skickade då självklart ett sms till sonen....dom har morgon där när vi har kväll. Så 23.00 ...min tid kom svaret...Dom satt just o åt frukost och dom hade inte märkt nåt där dom var. Så vi skickade några sms till varandra. Så nu var värsta krisen över för mej. Skönt kände jag...nu kunde jag slappna av o gå till sängs efter det. Tala om att jag somnade direkt. Men oj vad rädd jag var innan svaret kom...att allt var lugnt. Så nu vet ni hur våran lördagkväll var..innan jag fick kontakt med kära sonen:)

Kram// D